På Arlas ekogårdar används naturlig gödsel som kodynga och växtrester som gödning i foderproduktionen. Klöver och andra kvävefixerande grödor bidrar till att hålla jorden bördig och näringsämnen cirkuleras på gården. Att använda konstgödsel för att få grödor att växa bättre är inte tillåtet. Att producera konstgödsel kräver mycket energi, medan den naturliga gödningen redan finns som en biprodukt på gården.
Många fördelar att välja ekologiskt
Med extra omtänksamhet
För oss har det alltid varit viktigt att värna lite extra om miljön. När du som konsument väljer ekologiskt i affären bidrar du till en produktion som sker med extra omtanke om miljön. Reglerna för ekologisk mjölkproduktion sträcker sig både längre än lagstiftningen och vårt kvalitetsprogram Arlagården® när det gäller miljö och djuromsorg. Bland annat innebär ekologisk mjölkproduktion att bönderna varken använder natufrämmande bekämpningsmedel eller konstgödsel i foderodlingen och att korna får beta extra mycket.
För mer 30 år sedan började några Arlabönder ställa om till ekologisk produktion – och 1991 lanserade Arla sin första ekomjölk. Sedan dess har flera hundra gårdar börjat producera KRAV-certifierad ekomjölk. Men vad är fördelarna med ekologisk produktion?
Inga naturfrämmande bekämpningsmedel på ekologiska Arlagårdar
En ekologisk Arlabonde bekämpar ogräs genom att harva, men framförallt genom en väl planerad växtföljd, vilket betyder att inte samma gröda odlas på samma mark flera år i rad. En varierad växtföljd, eller växelbruk som det ibland kallas, gör det mycket svårare för skadedjur och sjukdomar att spridas eftersom grödorna varieras. Ogräs och skadeinsekter som trivs i en gröda, trivs oftast inte lika bra i en annan. På de ekologiska Arlagårdarna används inte naturfrämmande bekämpningsmedel* för att få bort ogräs, svamp och skadliga insekter.
När man avstår från naturfrämmande bekämpningsmedel ökar den biologiska mångfalden. Det är positivt för ekosystemens motståndskraft mot exempelvis klimatförändringar. Men det är viktigt att betona att en ökad biologisk mångfald inte innebär att det bara är skyddsvärda arter och biotoper som ökar utan det kan även vara trivialflora och fauna som gynnas. En annan fördel med att inte använda naturfrämmande bekämpningsmedel är att man minskar risken att förorena grundvatten och vattendrag
*Ett fåtal naturfrämmande bekämpningsmedel är tillåtna i ekoproduktion, till exempel järnfosfat (mot sniglar), kaliumbikarbonat (mot svamp) svavel (mot svamp och kvalster).
Biologisk Mångfald
Den ekologiska Arlagården bidrar till biologisk mångfald med sina betande kor och varierade växtföljd som odlas utan naturfrämmande bekämpningsmedel. Det innebär att det finns många olika sorters växter, djur och andra organismer. En ökad biologisk mångfald betyder dock inte bara att ovanliga och skyddsvärda arter ökar utan också vanligare arter som dock kan vara väl så viktiga. Alla är en del i naturens kretslopp och har sina naturliga funktioner. Vi människor drar nytta av många av dessa funktioner. Till exempel blir jorden mer näringsfattig om mängden maskar och mikroorganismer minskar. Och exempelvis blir det mindre bär och frukt på buskar och träd om antalet bin och humlor sjunker.
Sådana tjänster som vi människor får av naturen kallas ibland för ekosystemtjänster och är en sorts ”nyttigheter” som vi människor får ”gratis” av naturen och som vi ofta tar för givna. Till exempel pollinering av frukt och bär. En minskad biologisk mångfald riskerar negativ påverkan på flera ekosystemtjänster.
Källa: Sean L. Tuck m.fl. Land use intensity and the effects of organic farming on biodiversity: a hierarchical meta analysis.
God djurhållning
Sverige har en av världens mest långtgående och omfattande djurskyddslagar. Ekologiska Arlagårdar följer dessutom KRAVs regler, som i ännu högre grad tar hänsyn till djurens naturliga behov. Konkret innebär det att ekologiska kor får vara utomhus mer för att beta, få frisk luft och motion. Ekologiska kor får också extra mycket grovfoder – klöver och gräs – det som deras magar mår bäst av. När kon kalvar får hon vara ifred och kalven får dia det första dygnet för att få i sig den viktiga råmjölken. Senast efter en vecka får kalven sällskap av andra kalvar och får fortsätta dricka mjölk i minst tolv veckor.
