Ekosystemtjänster

De allra flesta vet att mjölk är ett näringsrikt livsmedel. Många uppskattar också att vi har en svensk mjölkproduktion och att de svenska mjölkgårdarna håller landskapet öppet, både tack vare att bonden odlar foder till sina djur och låter dem beta i hagarna.

Mjölkgårdarna har både en positiv och negativ miljöpåverkan. Vi tar det negativa först. Till det hör till exempel att kornas matsmältning ger upphov till växthusgasen metan, att foderodlingen kan läcka kväve och fosfor till omgivande sjöar och hav och att gårdens maskiner förbrukar en hel del diesel. Därför arbetar vi på Arla intensivt med att minska gårdarnas miljö- och klimatpåverkan. Samtidigt är det viktigt att tänka på att det är livsmedel som produceras på gården, så trots det negativa är det ju något nyttigt som vi människor behöver som orsakar det.

Så till det roliga. Till mjölkgårdarnas positiva miljöpåverkan hör de åkrar och betesmarker som håller landskapet öppet samtidigt som de betande djuren är bra för den biologiska mångfalden, det vill säga att gräs och örter, insekter, fjärilar och fåglar trivs och blir fler. Utan korna skulle de öppna landskapen växa igen och Sverige skulle bli ett artfattigare land.

Något som också är positivt är att mjölkgårdarna gynnar de så kallade ekosystemtjänsterna.

Vad är ekosystemtjänster?

I korthet kan man säga att ekosystemtjänster är tjänster och nyttigheter som vi får ”gratis” av naturen, det som gör att ekosystemen fungerar, till exempel att insekter pollinerar växter och att vatten renas ”naturligt” genom olika jordlager i marken. Ekosystemtjänster är helt nödvändiga för vårt välbefinnande, ja hela vår överlevnad, och vi skulle inte klara oss utan dem.

Mjölkgårdar som har betande djur, mycket klöverängar, olika naturtyper (småbiotoper) och betesmarker är viktiga för många ekosystemtjänster. Verksamheten på mjölkgården hjälper så att säga naturen på traven. Här tar vi upp några av de viktigaste ekosystemtjänsterna som mjölkgårdarna bidrar till.

Mjölk och bioenergi – nyttigt från mjölkgården

Den mjölk som produceras på en mjölkgård är naturligtvis en viktig ekosystemtjänst. Utan livsmedel som mjölk – och även korn, gryn och grönsaker från våra gårdar – klarar vi oss inte. Men i naturen hänger allt ihop, så för att bonden ska kunna odla foder till korna och mat till människor krävs att ekosystemen är friska. Därför är det viktigt att de övriga ekosystemtjänsterna också fungerar.

En annan produkt från gårdarna är bioenergi. Allt fler gårdar producerar idag biogas av kornas gödsel, alltså en förnybar energikälla. Vissa gårdar har en egen biogasanläggning som förser den egna gården med energi för exempelvis uppvärmning. Andra har gått ihop och byggt större, mer industriella anläggningar, dit gödseln levereras för att bli energi som sedan säljs vidare till exempelvis fjärrvärmenät.

Pollinering – tacka bina för maten


Insekter som bin, humlor och blomflugor gör ett jättejobb med pollinering. Att insekter pollinerar växter är helt avgörande för att det ska växa bra, både på mjölkgårdens åkrar, i ditt eget jordgubbsland och överallt annars. Fjärilar är en annan pollinerare, men många av dem är mer vackra än effektiva.

På mjölkgårdarna finns stora områden med klöver och andra baljväxter som insekterna gillar. Särskilt bra är så kallade naturbetesmarkerna som brukar ha många blommande örter. Blommande dikesrenar och ängar är också populärt för de viktiga pollinerarna. Ju längre säsong för blommande växter och ju fler olika sorters växter, desto bättre.

Humlor gör stor nytta


Oftast talar man om bin när det gäller pollinering, men humlan är också en utmärkt pollinerare eftersom det fastnar så mycket pollen på den stora, ludna kroppen. Tack vare att humlorna kan flyga i regn och i låga temperaturer kan de göra ännu mer nytta. I Sverige finns det 37 olika humlearter.

Naturliga fiender till skadeinsekter – behåll maktbalansen mellan insekterna


I växtriket finns en naturlig biologisk balans mellan skadeinsekter (som bladlöss och jordloppor) och deras fiender, till exempel nyckelpigor, spindlar och steklar. De ”goda” insekterna håller skadeinsekterna i schack genom att äta upp dem. Genom att göra livet gott för de goda insekterna kan naturens egen kraft utnyttjas och behovet av kemisk insektsbekämpning minskas.

Att det odlas olika växter olika år och även fleråriga grödor på mjölkgårdarna är bra för maktbalansen mellan insekterna. Insekterna mår också bra av att det finns många olika sorters marker på gården, till exempel dikes- och åkerrenar, och på sandiga avbetade ställen gillar exempelvis rovsteklar att bo.

Nyckelpigan – specialisten på bladlöss


De flesta nyckelpigor är rovdjur och äter huvudsakligen bladlöss. En vuxen nyckelpiga kan äta upp till 40 bladlöss per dygn. Även mindre larver är duktiga jägare och kan sätta i sig 25 bladlöss per dygn. Om det är gott om bladlöss kan en nyckelpiga äta 2 500 löss under sin livstid. I Sverige finns det cirka 60 arter av nyckelpiga.

Bördig jordbruksmark – full fart under jorden


Den mark som vi odlar idag eller där djur betar har formats under århundraden, både av människor, betande djur och av alla dem som lever i jorden – daggmaskar, mikroorganismer, svampar med flera hjälper till att göra jorden bördig så att det växer bra.

Det som är typiskt för en mjölkgård är att det finns mycket betesmark och odling av slåttervall (som blir kornas mat på vintern). Att sköta om jorden är att se till att alla som lever i jorden får mycket växtmaterial att bryta ner. Då frigörs näringsämnen i jorden och marken blir bördig.

Daggmasken – bondens bästa vän


Daggmasken drar ner multnade växtdelar i sina gångar under jorden. Där får maten ligga tills det är dags att äta. När daggmasken äter bildas en jord som kallas mull. Den är rik på näring. Dessutom gör gångarna i jorden att luft och regn kommer ner i jorden och det mår de flesta växter bra av. I Sverige finns det cirka tio olika arter av daggmask.

Kulturella och estetiska värden – visst är det vackert på landet!


I samband med ekosystemtjänster talar man även om kulturella och estetiska värden. Det är så kallade icke materiella nyttor, som att de allra flesta av oss finner glädje i att vara i ett vackert kulturlandskap. Ekoturism, rekreation, inspiration och utbildning är i det perspektivet också ekosystemtjänster.

Att vistas i ett kulturlandskap med ängar, betesmarker och historiska gårdsbyggnader ger inte bara avkoppling utan är också en länk till vårt ursprung. För inte så många generationer sedan levde större delen av Sveriges befolkning på landsbygden. Ett besök på en mjölkgård ger även möjlighet till lärande om matens ursprung och en förståelse för de bönder som producerar livsmedel idag.