Arla i Altinget: Det måste bli lättare att producera mat i Sverige

Arla efterlyser i dag återigen regeringens uppdaterade livsmedelsstrategi. Det är helt nödvändigt att den kommer på plats med en tydlig ambition att producera mer svensk mat, skriver Arlas Sverigechef Cecilia Kocken på Altinget Debatt. Artikeln kan också läsas nedan.

Det geopolitiska läget och klimatförändringarna gör livsmedelsförsörjningen allt viktigare både för Sverige och Europa. I en rapport till EU-kommissionen från 2024 lyfte den tidigare finska presidenten Sauli Niinistö livsmedelssektorns robusthet som en avgörande fråga för klimatet, miljön och säkerheten.

Svensk matproduktion har minskat

Europa ska klara av den gröna omställningen i jordbruket för att minska klimat- och miljöpåverkan samtidigt som ett förändrat klimat innebär en ökad press på jordbruket, både ekonomiskt och miljömässigt. Och detta i ett läge när det också finns ett behov av att öka resiliensen i vår livsmedelsförsörjning genom till exempel ökad lagerhållning av viktiga insatsvaror.

När Sverige gick med i EU för 30 år sedan var det i en tid av avreglering av den svenska jordbrukspolitiken och en intensiv debatt om höga svenska matpriser. Sedan dess har produktionen av svensk mat minskat markant.

Framöver kommer vi inte att kunna förlita oss på våra europeiska grannar för vår livsmedelsförsörjning. Klimatförändringarna riskerar att slå hårt mot viktiga jordbruksländer i södra Europa. I Danmark, Nederländerna och Irland lär produktionen begränsas framöver för att möta klimat- och miljömål.

Uppdatera livsmedelsstrategin

Vi har väntat alltför länge på uppdateringen av den svenska livsmedelsstrategin. Det är helt nödvändigt att den kommer på plats med en tydlig ambition att producera mer svensk mat. Inte bara för vår egen skull, utan också för hela Europa.

Det finns tre tunga skäl till att Sverige ska ta ett större ansvar för Europas livsmedelsförsörjning, särskilt inom mjölkproduktion:

1. Svenskt jordbruk har låg miljöpåverkan, god djuromsorg och lägst antibiotikaanvändning i EU.
2. Minskad mjölkproduktion har lett till färre betande djur och förlust av viktiga naturbetesmarker som är viktiga för vår biologiska mångfald.
3. Utifrån svenska geografiska förutsättningar är mjölkproduktion baserad på vallodling ett av de mest näringstäta livsmedel som kan produceras i hela landet. Ökad mjölkproduktion skapar jobb och infrastruktur på landsbygden. Varje mjölkgård genererar i genomsnitt åtta arbetstillfällen.

Sverige har ett handelsunderskott på nästan 80 miljarder kronor inom livsmedelsbranschen. Vi äter alltså mer av världens livsmedelsproduktion än vi producerar, trots att vi har mycket mark och ett hållbart jordbruk.

Sverige måste bidra mer

Mjölk och mejeri var länge svenska paradgrenar. Det är ingen slump att viktiga uppfinningar som separatorn och mjölkpulvret utvecklades i Sverige och att vi är hem till globalt ledande företag som Arla, DeLaval och Tetrapak. Trots detta är vi i dag en nettoimportör av mjölk. Av alla mejeriprodukter som konsumeras i Sverige motsvarar den svenska produktionen 70 procent – då exporterar vi ändå relativt mycket.

Sverige bör sträva efter att återfå handelsbalansen inom livsmedelsproduktionen. Beroende på hur klimatförändringar och klimatåtgärder påverkar andra delar av världen kanske vi till och med behöver ställa in oss på att bidra mer än så inom vissa kategorier.

Det finns en bred politisk uppslutning i Sverige kring att stärka vår livsmedelsproduktion, och flera av förslagen för att komma dit finns redan. Nu hoppas vi att regeringen snabbt presenterar den nya livsmedelsstrategin som gör det möjligt att underlätta för investeringar i lantbruket.

Satsa på forskning

Utan mer råvaror blir det inte lönsamma investeringar i förädlingsledet. I utredningen om konkurrenskraftig animalieproduktion finns många bra förslag, utöver det omdebatterade beteskravet – som både kan öka vår konkurrenskraft och bidra till fler betande djur.

Det behöver även genomföras en satsning på grön utveckling av svenskt lantbruk i nära dialog mellan politiken och hela värdekedjan. I rapporterna Framtidens jordbruk och Lantbrukets gröna omställning har livsmedelsbranschen gemensamt tagit fram åtgärder för att minska klimatutsläppen och öka den biologiska mångfalden.

Regeringen måste också satsa på utbildning, forskning och utveckling inom lantbruk och livsmedel. Forskningspropositionen ökar anslagen inom livsmedel. Det är upp till bevis för forskningsfinansiärer, universitet och branschen att det också ger utdelning för att framtidssäkra svensk livsmedelsproduktion.

Nu behöver regeringen ta fram en tydlig strategi för att öka svensk export, hjälpa små och medelstora företag ut på den globala marknaden och säkerställa att det blir lättare att producera mat i Sverige.

Cecilia Kocken , vd Arla Sverige